Accept the pain

Nu är det inte många timmar kvar till startskottet. I kväll sprang jag min allra sista runda före loppet. Det blev en kortare sväng på 3,8 kilometer med syfte att hålla igång benen. Jag tyckte att jag lunkade på väldigt långsamt men det visade sig att det var 4.55-tempo per kilometer. Det känns bra inför loppet.


Under kvällen hann mycket annat att hända. Inledningsvis klippte jag det som "grannen" lämnat oklippt på vallen utanför huset. Vallen är ett bra pass med mycket uppför. Det ger både styrka och kondition. Gräsklippning när den är som tyngst.


Lillgrabben Theo passade senare på att både lära sig ställa sig upp mot soffan samt krypa. Nu lär det bli åka av på alla möjliga sätt här hemma...

iPoden var väldigt sugen på Metallica i dag. Den är alltid inställd på random för att det skall bli lite variation. I dag, på väg till och från jobbet samt under den gräsklipparstunden, var den dock extremt het på Metallica. Holier than thou, Don´t tread on me, Leper Messiah, Through the never samt något mer spår hann den slumpa fram. På väg till jobbet i morse spelades även en bra låt inför maraton. "Accept the pain" med Paradise Lost. Den sista milen av loppet handlar egentligen bara om att trots all smärta i kroppen. Det gäller att bita ihop och springa vidare.

Spotify-länk till "Accept The pain": spotify:track:6dGF1giBufy32wb1xSdYGi