Historisk!

I dag var det avslutning för babysången i Kummelby Kyrka. En riktig grabbaktivitet. Eller kanske inte. Av cirka 20 föräldrar var jag ensam pappa. Det fungerade det också. Kyrkan på bjöd på tårta efter sången. Tårta som också vidarebefordrades till Theo. Theo sover aningen bättre på nätterna nu, även om det är långt ifrån fläckfritt. De minuter extra Theo ändå sover gör livet klart drägligare och nu är det två pigga herrar som har kul på dagarna!

Theo är till och med så pass pigg att han orkar leka på egen hand. För tillfället ät det slutklängt i mina byxben. Det gör att jag hinner skriva lite blogginlägg om Djurgården Fotboll. Det senaste hittar ni här. Klicka runt lite på bilderna så gör ni mig en tjänst. Tack för att du hittade hit.

I kväll är det dags för träning igen. Det blir troligtvis ett kortare pass. Kroppen är lite sargad efter helgens långpass och hockeymatch.

Hockeymatchen var förövrigt mot Stockholm Falcons. Ett nystartat lag som inte har kvalitet för att ens spela i den lägsta serien. I en riktigt tråkig match stod vi, BK Borsten, till slut som segrare med 16-3. Jag lyckades bli historisk i matchen. Falcons, som inte gjort ett enda mål på tre matcher, lyckades göra sitt historiska första mål när jag var inne på isen. Lite ironisk att vara inne på baklängesmål mot ett gäng riktiga brödlirare när jag klarat mig undan i de två tidigare matcherna då vi har mött bra motståndare. Poängmässigt var matchen också en flopp för mig. Ett målpass lyckades jag göra och den kom till vårt sista mål. Då var det 36 sekunder kvar av matchen. Att säga att målet var spiken i kistan eller matchavgörande känns inte riktigt rätt…