Lite längre, lite bättre

Vägen till Stadion och vägen till en bättre tid skall klaras av genom att springa lite mer varje månad jämfört med förra året.

Före mitt första marathon hade jag sprungit lite mer än 38 mil och mitt längsta träningspass före loppet var strax över 2 mil långt. Det var även mitt enda pass över två mil. När jag började träna hade som som mål att springa på 3.30. Att springa varje mil under 50 minuter borde inte var någon orimlighet tyckte jag då. I dag tycker jag att mitt första lopp, med sluttiden 4.09.52, har bragdstämpel på sig. 38 mil är extremt få mil före ett maratahon och att avverka ett långpass på två mil före loppet är lika illa det. Den sista milen i det första loppet är en obeskrivlig upplevelse. Det går inte att förbereda sig på den pina som den innebär. Den bästa förberedelsen är att springa den en gång för att till nästa gång ha dragit lärdom av det första försöket.

Nu åter till förberedelserna. Målet är alltså att springa lite mer varje månad än jag gjorde förra året. Det har gått bra i januari och februari men nu i mars riskerar jag att komma efter om jag inte ger mig ut i kväll eller i morgon. 88,7 km skall slås och just nu ligger jag på 86,2 km. Det blir till att trotsa förkylningen och ta ett pass för statistiken i kväll.

Lite längre skall göra tiden lite bättre det här året. I april skall det springas längre än 133,7 km.